Ibland känner jag en sån stor frustration. Att man inte räcker till och att man gör saker man inte borde. Det känns som jag både sviker och blir sviken.
Jag önskar över hela mitt hjärta att jag kunde ordna allting, ställa allt till rätta. Göra om och göra rätt. Det som hänt har hänt och jag kan bara svälja det och försöka göra något åt saken nu.
Det är så svårt att blicka framåt och predika då jag på ett sätt säger emot mig själv.
Men jag gör detta för din skull nu, även om det kan gå åt helvete. Men hellre det än att leva med mig själv om något skulle hända.
Så otroligt många känslor just i detta ögonblick, inte bara detta utan även den jävla stilen du kör med. Tror du är herren på teppan, säger bara en sak. Där har jag min rygg helt fri, jag försöker inte skapa kontakt. Bara göra rätt för mig, men med ditt beteende bör du inte vara värld ett skit.
Nu ska jag vänta på att klockan ska blir fyra för då ska jag hämta Ville på dagis. Första gången jag hämtar han så sk bli roligt att se hur lill skiten reagerar då tant Diana kommer.. :)
Nu har jag fått skriva av mig lite iaf. Nu är det bara handlingen som återstår.
/D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar