Just nu känns det som jag vill flytta med detsamma, tänk att ha en lägenhet och ett jobb. Bara få alla saker på plats och börja leva ett nytt liv, ett betydligt bättre liv. Att leva kvar i denna by får mig bara på dåligt humör. Ruskigt dåligt humör.
Men när jag väl står där och ska flytta så lär en viss ångest komma, jag lämnar ju min trygghet och min underbara familj. Men jag vill börja om på noll, leva ett liv många människor här skulle drömma om. Skulle jag senare lyckas i mitt liv så är det är det en sak jag kommer att mötas av här sen, och det är blickar. Blickar av avundsjuka, för lyckas är något man inte får. Men ingenting går framåt i livet om man inte sträcker ut sina vingar och utforska världen. Vägen till framgång ska jag försöka påbörja efter jul och alla dess festligheter.
Jag har stora drömmar, en del kanske för stora en del kanske för små. Men steg nummer ett är verkligen att ta mig ifrån Hammarstrand och alla människor med hammarstandssyndromen. Visst jag tycker Hammarstrand är en jätte fin liten by, men i en viss mängd. Det är inget livsätt som passar mig och mina drömmar kan jag aldrig uppnå här. Det finns ingen framtid i Hammarstrand thats it!
Nu ska jag fortsätta drömma och plugga lite körkort för nu har jag fått lånat skivan av Ida, tack snälla! Mormor ringde nyss och jag måste berätta att min MORMOR och MORFAR är världens bästa, tack för att ni ställer upp <3
Uppsala
Vs
Malmö?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar