Det sägs att kärleken inte känner några gränser. Men gränserna är just det intressanta

Nu är jag less, less på att inte hört ett knyst nästan på 3 dagar. Och för din del spelar det säkert ingen roll, men det gör det för mig. Jag har skrivit det till dig, du vet att jag bara mår dåligt utav det här. Men ändå gör du ingenting åt saken? Du låter mig må dåligt istället för att ta tag i saken och kanske vinna mig.
Är det då värt för mig, att sitta och vänta och hoppas. Jag tror inte alls det är värt det, du kör ett dubbelt spel. Det är inte bara du och jag, utan det finns andra människor med i bilden. Och jag vill inte vara med i någon bild där det inte är bara du och jag.

Antingen tar man allt eller så tar man inget. Det du gör är bara ologiskt och ett helt dumt tankesätt. Jag orkar inte vara nr 2 som du kan komma till när du vill och som du kan lämna när du vill. And I still stand by your side? whyyyyy?
Varför ska jag finnas och ställa upp vid din sida, när jag inte får samma förutsättningar från dig?
Jag är arg, jag är besviken och jag är oerhört lessen.

/Godnatt D